söndag 10 juni 2018

Idag firar vi 3 år!

Idag är det 3 år sedan vi landade i Sverige för att bo.
Helt sjukt vad fort tiden har gått.
Vi har hunnit med så mycket sen dess, både roliga, spännande och tråkiga saker.
Vi har upplevt, förfärats, förvånats, överraskats, svurit men framför allt älskat Sverige.



Det är lätt att klaga. Det är mycket som kunde vara bättre. Men har man bott utanför Sverige så inser man ganska fort - framför allt som barnfamilj - hur OERHÖRT privilegierade vi är i Sverige.
Vi har kraftigt reducerade barnomsorgsavgifter. Som en jämförelse betalade jag 500kr PER DAG för Toras barnomsorg i Australien. Då är det bara barnpassning. Ingen mat, inga blöjor, ingen pedagogisk plan.
Vi har gratis skola. Gratis univeristet. Föräldraförsäkring. VAB. Sjukpenning. A-kassa.
Sjukvård som trots att vi gnäller är en av världens allra bästa. Nästan gratis.

Jag har varit sjukskriven på heltid sen Augusti. Hade vi bott kvar i Australien hade jag haft sjukpenning i 10 dagar. Sen hade jag inte fått en spänn. Trots att skatten är nästan lika hög där som här. Vi hade fått sälja allt vi hade. vi hade inte haft råd att ha hus och bil. Här har vi kunnat bo kvar. Klart det känns att vara sjukskriven, jag har inte superhög lön från början, och då 'bara' få 80% känns såklart i plånboken eftersom man skapar sig ett liv efter sina tillgångar, men vi klarar oss!
Det hade vi inte gjort i Australien.

Vi har sålt vårt hus där nu. Vi hade en riktigt bra livförsäkring på huset där som vi inte velat släppa eftersom vi inte får ta någon livförsäkring nu. Och när jag då väl måste vidare till nästa liv skulle halva lånet försvinna och Mark skulle vara i en ganska bra situation och kunna köpa hus här för att få ner månadskostnaden när han kommer tvingas leva på en inkomst. Men när Mark ringde för att kolla villkoren på försäkringen fick han reda på att den inte gäller när man bor utomlands. Så vi fick en återbetalning på premien för de senaste 3 åren, och la ut huset till försäljning. Det sålde på två veckor och vi fick mer än vad vi bad om (öppen budgivning är förbjuden i Australien så det är inte som här att priserna springer iväg hejdlöst).
Vi skulle vilja använda vårt överskott till att köpa ett hus här men i min situation får man inga lån och Mark får inget lån själv till en summa som vi skulle behöva för ett hus som skulle passa oss.
Jag lider inte av att bo där vi bor, tycker lägenhet är rätt skönt, men Mark längtar efter hus, och barnen och hunden skulle älska att bo i hus. Det skulle jag också såklart, men inte till den grad att vi sätter oss i ett hus nu, som Mark sen inte har råd med och deras tillvaro ska rivas upp när nåt annat traumatiskt redan har hänt.
Så mitt råd till alla är: skaffa en livförsäkring! Man vet aldrig vad som händer och det är en trygghet för en själv att veta att ens familj kommer vara ok när man inte själv kan vara med och se till det.



Hur som helst. Vi är så glada och tacksamma att vi är här. Och grattis Sverige. Min familj är fantastisk, och kommer fortsätta bidra till välfärden som vi har i det här landet.

1 kommentar:

  1. Men 3 år! Ja tiden går.fort saknar er pöss och kramizar

    SvaraRadera