torsdag 6 augusti 2015

Och så knackade det på dörren igen...

Är med i en stödgrupp för bröstcancer på Facebook. Inatt dog en av tjejerna där.  Lite över 3 år efter att hon fått sin diagnos. Hon var i 50-årsåldern. 3 unga vuxna barn. Fy fan.
Och ångesten kom som en jävla smäll på käften. Den där ångesten som inte har gjort sig tillkänna på evigheter. Som varit så skön att leva utan.
Jag blir så jävla arg. Och ledsen.
Och så in i helvetes rädd!

Det är ta mig fan cancer överallt nu och jag blir så satans ledsen när jag får höra att nån känner nån som blivit sjuk, har en nära anhörig eller att de blivit sjuka själva. 
Här sitter jag idag - lycklig över mitt nya jobb - och kan helt plötsligt ändå inte glädjas för här sitter jag, 36 år gammal och oroar mig för att DÖ!
Hör ni hur sinnessjukt det låter?

Dra åt helvete förbannade jävla kukcancer!!! 


1 kommentar: