torsdag 5 februari 2015

När man kan ana ljuset i tunneln...

Var på strålningskliniken idag och träffade Dr O'brien som är specialiserad på den strålningen som jag ska få på min bröstvägg. 
Strålningen kommer påbörjas 4 Maj och därmed vara klar 5 Juni. En hel vecka tidigare än vad jag trodde...
Sen är jag fri!
Fri att åka till Sverige! 
Så skönt att se slutet på behandlingar, ljuset i tunneln liksom!
Jag ska ju fortsätta med Herceptin till slutet av December men det är ju bara var tredje vecka så det känns knappt som om det räknas.

Vi hade tänkt åka runt 15 Juni men nu kanske vi till och med åker en vecka tidigare. Vi får se, har börjat kolla biljetter och det gör ingen större skillnad prismässigt när vi åker.

På måndag har jag skelettröntgen inbokad. Och CT på hjärna och organ.
Är nervös som satan men min onkolog tror inte att vi kommer hitta nån spridning så jag försöker intala mig det med. 
Kommer vara radioaktiv i 24 timmar så ska boka in mig på hotell på måndag natt då jag inte får vara nära barnen. Då ska jag passa på att kolla på skitprogram på betal-tv och sova ostört hela natten!
Får resultaten på Torsdag så det blir nog ett par sömnlösa nätter. Inte för att det blir jättemycket sömn nu heller med en nyfödd men ändå. 

Var på tvåveckors kontroll med Ebbe idag, han har lagt på sig 500g på bara ett par veckor! Vilken kille! Så nu kan jag mata OM han vaknar på natten, jag behöver inte ställa klockan och väcka honom vilket ska bli skönt nu när Mark har börjat jobba igen... 

För övrigt har jag svårt att finna ro, känner mig rastlös i själen. 
Jag tänker för mycket. På allt.
Flytten, cancer, barn, relationer.
Jag vill bara att det ska vara Juni nu så vi kan åka. 
Vill bort härifrån, har längtat hem så länge.

1 kommentar: