tisdag 25 november 2014

Tredje gången gillt...

Har fått så mycket beröm för den här bilden av mig och Tora att jag delar med mig här också..

Igår var det dags för 3:e och näst sista cellgiftsbehandlingen denna omgång. 
Det gick som vanligt bra och jag känner ingen skillnad från innan.
Cellgiftsbehandling. 

Hade möte med min fantastiska onkolog innan och hon sa att allt ser jättebra ut, mina blodvärden är perfekta inför varje ny behandling och hon är inte orolig att min cancer spridit sig nånstans än så länge. Min oro att cellgifterna kanske inte fungerar som de ska då jag inte har några biverkningar lade hon snabbt band på och sa att så bra som jag mår är hur de vill att alla som får cellgifter ska må nu för tiden. Bara det att vissa är mer känsliga än andra och vi reagerar alla olika på olika läkemedel. Hon sa att anledningen att man tror att ALLA blir sjuka är för att det är bara de som är sjuka som talar om det medans vi som har turen att må bra nästan 'skäms' över det. Och det stämmer, jag känner mig nästan skyldig när jag träffar nån med sämre diagnos än mig eller som reagerar jättestarkt på sin behandling! 
Idag tränade jag med min PT - en halvtimme högintensivt varje onsdag. Vill stärka kroppen innan förlossningen och så tror jag att det är det som får upp mina blodvärden så bra mellan behandlingarna. Motion och träning är nyttigt för alla - även när man är 'sjuk'! 

I måndags träffade jag barnmorskorna och förlossningsläkaren, bebis växer som den ska och allt är klart för förlossning i v 37! 
Så den 14:e Januari åker vi in för att kolla så att min cervix är redo för förlossning, är den inte det för de in nån mackapär bakom som ska göra den redo. Då sätter förlossningen igång av sig själv för ca hälften av alla kvinnor, men om den inte gör det så blir vi igångsatta den 20:e eller 21:a Januari! Fatta att om 7-8 veckor har vi en till liten knodd!

Har försökt göra klart med allt pappersarbete inför en hemflytt men det visar sig vara svårt från andra sidan världen. Det är svårt att hitta information på nätet om VAD jag måste göra, migrationsverkets ansökningsprocess är skitkrånglig och Skatteverkets hemsida ett enda stort kaos!  
Försöker få tag på onkologen men man kan inte ringa utan man lämnar sitt nummer så ringer de tillbaka men såklart inte till utlandet! Så jag fick skriva en novell till syrran så får hon ringa åt mig, jag vill ju egentligen bara ha en mailadress så vi kan skicka all historik så de kan avgöra om jag får vård eller inte... 

I eftermiddags var vi på marknad som vi har varje onsdag, då kommer traktens alla bönder och säljer sina närproducerade och ekologiska produkter och det finna massor av matstånd. En ung tjej var trubadur och vi hade det jättemysigt. DET kommer jag sakna med Newcastle (förutom vädret) vi har så himla mycket små och stora marknader. Varje onsdag eftermiddag och söndag morgon kör farmarna och varje lördag på olika ställen är det marknad för kläder, smycken och inredning - allt handgjort av inhemska talanger. Nåt vi borde införa i Sverige! 
Marknad i skymningen

Nu ska här knoppas - Marks klocka ringer klockan 5 i mirgon bitti och då får jag så svårt att somna om! 

God natt världen! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar