torsdag 27 november 2014

En hyllning till min man...

Vet inte riktigt hur jag ska börja denna historia... 
Mark och jag träffades genom gemensamma vänner i Cairns för nästan 8 år sedan. Han var uppe på semester från Newcastle och vi gillade väl varandras sällskap och vi hade en riktigt kul vecka ihop med dykning, fest och middagar. 
Mina finaste brudtärnor

När han skulle åka hem kändes det helt fel och vi bestämde oss för att försöka ha ett långdistansförhållande (det är ju bara 231 mil så det är ju inte så långt 😜). Vi flög fram och tillbaka i ett par månader men kände väl sen att det var ohållbart - jag var låst i Cairns pga mitt visum och Mark hade ju bra jobb och Jack här nere i Newcastle. Så en dag så bestämde vi oss för att vi inte skulle höras på ett tag. Jag var ledsen som fasen och sprang av en händelse på min gamla kompis Malcolm som jag inte hade träffat på evigheter och han bjöd hem mig på ost och vin. Vi satt och tjattrade om allt möjligt och han sa att han kände att han bara var tvungen att spå mig i tarotkort. Jag ville inte och har alltid tidigare sagt nej när han velat spå mig men gav med mig. Han började spå och sa att han kunde se att jag hade tagit ett avgörande kärleksbeslut nyligen och att om jag inte fixade till det skulle det visa sig bli mitt livs värsta misstag! Jag ringde Mark den kvällen och berättade att jag ville flytta till Newcastle och han var med på noterna!
Jag ändrade mitt visum till studentvisum och ansökte om att börja plugga turism, packade in Bandit i bilen och körde neråt! 
Det var det bästa beslutet vi någonsin tagit!
Nervös blivande brud
Mamma hjälper till med påklädning

Mark är den bästa människan jag någonsin träffat. Han är så sjukt omtänksam och bryr sig så vansinnigt mycket om de han älskar. Han är en fantastisk pappa som tyvärr fått kämpa röven av sig i 13 år för att ha ett förhållande till sin son - men bara det säger väl en del? Han får alla omkring sig att må bra. Han får mig att le eller skratta varje dag. Och han får mig att slita mitt hår (när jag har något) varje dag. Han är en underbar vän med en drös av tjejkompisar (killar med många tjejkompisar är oftast väldigt bra killar) och han ställer alltid upp för sina vänner. 
Han älskar min familj som sin egen och de älskar honom. 
Jag vill inte ens tänka på hur mitt liv skulle ha varit om jag inte hade Mark. Jag är så vansinnigt stolt över honom och vår relation. Det liv vi har byggt tillsammans betyder så oerhört mycket för mig och jag kan inte se mig själv någonsin vilja ha det på nåt annat sätt. 
Idag är det 5 år sen vi gifte oss - jag kommer alltid se tillbaka på den dagen som en av de bästa i mitt liv. 
Jag hoppas nu av hela mitt hjärta att vi får många, många fler årsdagar tillsammans. 

Vi bestämde oss innan vårt bröllop att vi inte skulle lova att älska varandra för alltid - för ingen av oss tror att man kan lova det - utan att vi skulle älska varandra 'till the end'. Sen om 'the end' är döden eller när kärleken rinner ut i sanden får livet utvisa! 


Här är mina löften från den där fantastiska dagen för 5 år sedan;

Mark, you are the sun that lightens up my day. The moon that guides me through the darkest of nights and the star which bright light I always want to follow. I cannot with words describe how much you and your love means to me. 
Living life without you would be like reading a book with empty pages or trying to fly without wings.
You are my sun, my moon, my stars and my universe, and for that, I will love you until the end...

Jag menar fortfarande vartenda ord. 

Jag älskar dig Mark - kom så lever vi livet!

2 kommentarer:

  1. Så fint! Störst av allt är kärleken❤. Kram från Marianne (som läser din blogg)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Marianne! Han är min lycka! Kram

      Radera