söndag 16 november 2014

2 månader senare...


Igår var det alltså två månader sen jag fick mitt cancerbesked. 2 månader sen hela min tillvaro förändrades. På gott och ont får jag säga..  Självklart hade jag hellre varit utan den här erfarenheten, men jag har ändå blivit en tacksammare, starkare och positivare människa av den...

Men vad mycket som har hunnit hända på två månader! Biopsi, diagnos, ångest, operation, återhämtning. Jag och Tora har hunnit fylla år. Jag fick dåliga nyheter om min cancer och hur elak den är. Jag har börjat jobba igen och är halvvägs genom min cellgiftsbehandling. Jag har förlorat allt hår, fått lymfsträng i armen, träffat en rad olika läkare och sjukgymnaster. Jag har blivit som en levande nåldyna. Jag träffar gynteamet och barnmorskorna varannan vecka för att se att bebis växer ordentligt under min behandling. Mamma har kommit. Jag har gråtit massor. Jag har skrattat ännu mer. Jag har lärt mig uppskatta livet!
Jag tar mindre skit än förr, har inte tid att slösa på folk som inte är värda min tid. Jag har gjort mig av med energitjuvar och blir galen när folk gnäller över skitsaker. 
Jag blir vansinnigt irriterad på Mark när han inte har 'tid' att städa men spenderar timmar varje dag på internet. 

Lyckopillret Tora

Jag är överlycklig att flera av de jag bryr mig mest om i världen har slutat röka!
Jag gläds över Tora varje minut (kanske inte när hon är som allra tjurigast 😜).
Jag är så vansinnigt tacksam över allt stöd vi har fått. Jag uppskattar småsaker som att ta en promenad en solig morgon. Eller hänga på stranden i November! Att se Tora på simskolan. Att se bebisen på ultraljud varannan vecka. Att dricka chai framför morgonnyheterna. Att läsa en bra bok i sängen varje kväll. Att köra bil. 

Bebisbula

Summan av allt är väl att livet är jäkligt bra för det mesta!
Nu längtar jag bara efter ett riktigt kallt glas rosé - det tar vi i Januari!! 






2 kommentarer:

  1. Åhhh finaste du.
    Jag tänker på dej varenda dag och tycker du är fantastisk!
    Jag försöker uppskatta allt som är lätt att ta för givet å jag försöker att inte gnälla över skit.
    Du är min förebild.
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart man får gnälla över skit ibland, men jag blir arg när folk gnäller över allt precis hela tiden.

      Radera