måndag 20 maj 2013

Att döma eller att inte döma...

Det här inlägget ska handla om hur snabba vi kvinnor (framför allt mammor) är på att döma varandra. Det verkar ligga i vår natur på nåt konstigt sätt och är förmodligen den största av alla käppar i hjulet på vår väg mot jämställdhet!
Som till exempel här i grannstaden i fredags morse var det en tvåårig pojke som försvann från sin tomt - dom bor på en stor farm och han hade väl vandrat iväg vid ett obevakat ögonblick. Deras marker var väldigt stora med mycket skog och många dammar så massor av ställen att hålla sig gömd om det nu är det som man som tvååring vill men också massor av ställen där man inte syns även om man vill bli hittad. När jag kollade nyheterna kl 6 var han fortfarande borta och eftersom nätterna är ganska kalla här nu så här på vintern började det ju bli riktigt bråttom att hitta pojken (han hade bara shorts och långärmad t-shirt på sig). Efterlysning gick ut på Facebook och då bröt ju helvetet förstås ut. Kommentarerna på efterlysningen var så jävla elaka - folk önskade till och med att den stackars pojken skulle dö så 'att mamman som var en så jävla dålig mamma skulle gå sig en läxa'. Hur som helst - dom hittade pojken runt 1 på natten - kall och hungrig men vid gott mod. 

Självklart kan det diskuteras hur mycket koll man ska ha på sina barn, men vad får en kvinna att ta av sin dyrbara tid att gå in på Facebook och skriva elaka kommentarer till nån man inte ens känner när man faktiskt inte har en aning om deras situation! 
Jag har själv blivit dömd och kan även döma folk. Jag dömer folk som pratar nedlåtande och elakt till sina barn. Jag dömer gravida som röker trots att vi i dagens samhälle VET hur farligt det är. Jag köper inte argumentet att 'min mamma rökte och jag är ju ok'. Jag dömer folk pga av det dagligen och jag står för min åsikt men jag skulle väl aldrig skriva elaka kommentarer till folk på Facebook för det. Bara för att man har en åsikt behöver man väl kanske inte vädra den?

Som mamma blir man dömd för precis allting. Om man ammar eller inte, om ett barn sitter framlänges i vagnen eller inte,  om man använder tygblöjor eller inte, vad man ger sitt barn att äta, NÄR man börjar ge dom puréer och så vidare. Det håller på i all evighet!

Jag kanske har fel men jag tror inte män håller på så här. Dom fokuserar helt enkelt på sig själva och tar inte av sin tid att fokusera på vad andra gör eller inte gör. Och nät-hatsdebatten som håller på, måhända att dom riktigt aggressiva fallen är män som står bakom men det är garanterat många, många fler som är kvinnor. Jag skulle tro att 95% av alla nät-troll är kvinnor.

Varför är vi kvinnor så här? Är det i våra gener eller är det i vår kultur? Är det av avundsjuka vi är så fördömande - kanske vi önskar att vi vore rebelliska nog att erkänna att amning suger och att vi mycket hellre skulle flask-mata eller att vi önskade att vi kunde skita i att stå och koka puréer och ge våra barn färdiglagat? Eller måste vi helt enkelt trycka ner andra för att känna oss bättre själva? 

Tänk om vi kunde vända på det och ge varandra beröm varje gång vi vill döma nån, vilken härlig värld vi skulle leva i!

onsdag 15 maj 2013

The Following och 29 dagar kvar!

Är så sjukt besatt av TV-serien 'The Following' - sjukt bra och så där lagom otäckt. Det kryper under skinnet och pulsen slår lite extra när jag tittar. Härom kvällen blev jag rädd och var tvungen att stänga av - Mark jobbar ju natt så det är ju bara jag och 'barnen' hemma. Nog för att jag känner mig trygg med hundarna och vanligtvis blir jag aldrig mörkrädd men den här serien är ruskigt ruskig!

Jobb i morgon igen! 8 hela skift och 4 lördagar kvar att jobba tills avresa! Fy fan vad jag längtar nu! Ska krama sönder alla där hemma!
Och äta sjukt mycket brinks saltgurka haha
Fast mest ser jag förstås fram emot att låta min familj och mina vänner lära känna min fantastiska lilla tjej!




söndag 12 maj 2013

Mors Dag...

Idag var det då Mors Dag här och jag blev galet bortskämd av man, barn och hundar! Fick ett fantastiskt kort som fick mig att gråta floder och så fick jag ett Nike+ Fuelband! 
Har velat ha ett sånt länge men dom är så satans dyra så jag har fått avstå! 
Men min man var alltså omtänksam nog att köpa ett!

Så hade vi hela Marks släkt här, moster och morbror och 3 kusiner från Sydney, Mormor, mamma och pappa och så var Kelsie, Benn och Marley här, fullt hus! Var trevligt men när dom gick kunde vi andas ut hela familjen och Tora somnade som en stock!


Tora och pappa var iväg på Babysim i morse - jag var och sålde/bytte in min bil. Vi var tvungna att få loss lite cash så vi sålde min Subaru Forester och jag köpte en liten Hyundai i30 istället. Var väldigt vemodigt kan jag säga men tider är annorlunda och prioriteringarna har ju förändrats sen vi fick barn! Det är en fin bil jag köpt så ska inte klaga men min bil var ju SUPER! Men, men! 

Nu ska den här mamman gå och knoppa!

söndag 5 maj 2013

Babysim!

Så igår började vi ju på babysim - Tora var som en säl och fullständigt ÄLSKADE det! Vi har ju en undervattenskamera så tog massor av kort! Det vara bara 4 barn i vår klass så det var jättekul!
Vi kommer ju bara kunna gå 6 av våra 10 gånger eftersom vi åker till Sverige i Juni men dom är schyssta och ger oss familjepass för de 4 gånger vi missar så vi kan åka och bada när vi vill!
Lägger bara upp ett par bilder nu så får jag lägga upp fler från datorn senare (bloggar ju alltid från mobilen så jag kan använda Å, Ä, Ö)

Tjipp och hej!



fredag 3 maj 2013

Änglar...

Vaknade kl 3 inatt av ett SMS med ett mycket trist besked. Nat och Dan - ett par bekanta till oss - har förlorat sitt inte än födda barn. BF var satt till den 9:e så hon hade 6 dagar kvar.
Inte nog med det - hennes hormonnivå ligger fel så hon får inte föda ut barnet förrän på Söndag.
Kan inte ens föreställa mig den otroliga smärtan i att förlora ett barn - men att dessutom behöva gå i 48 timmar med ett dött barn inom sig och sen behöva FÖDA det. Fy fan. Blir mer övertygad än någonsin att det inte finns nån Gud.
Så jag låg ju förstås vaken och tänkte resten av morgonen och när Tora vaknade fick hon en extra hård och lång kram.

En påminnelse om att man aldrig vet vad som kommer hända i livet så ta vara på varje sekund!

Soffhäng...

Så här på Fredagskvällen. Vi har käkat Tacos och nu myser vi med Jack framför TV:n. Grabbarna kollar Footy och jag surfar mest runt. Har haft en bra vecka, Svenska playgroupen i Måndags, Jobbets playgroup i Tisdags, långpromenad med Emily och hennes lilla Oscar i Onsdags, jobb igår och idag.
I morgon blir det först jobb, sen picknick med Kelsie, Benn och Marley och på Söndag börjar ju babysimmet.
Vilken innehållsrik vecka!
Om alla veckor tuffar på så här så är vi ju i Sverige innan jag hinner blinka!

Har även fått trista nyheter från Kelsie och Benn, dom har ju precis gift sig och är i 'barngörartagen' men har av en slump upptäckt att dom båda är bärare av Cystisk Fibros-genen och att det är 25% risk att dom skulle få ett barn med Cystisk Fibros. Och givetvis vill dom inte riskera det så nu är dom ledsna och vet inte vad dom ska göra. Så sorgligt - dom är såna underbara människor och har längtat så mycket efter barn!
Förhoppningsvis löser det sig för dom! Vet att man kan göra fosterdiagnostik annars får dom kanske ta 'friska' ägg från donator. Antar att det är en pengafråga oxå. Håll tummar och tår för dom och skicka positiva tankar deras väg!

Nej ni, nu är det läggdags så jag orkar jobba i morgon!



onsdag 1 maj 2013

Och första.....

TANDEN har ju kommit! Vilken modig liten tjej jag har - hon har inte sagt ett knyst och vi upptäckte bara häromdagen att den kommit upp! Tyvärr inga foton än men det kommer snart!

Positivitet!

Oj vad negativt mitt inlägg ser ut nu när jag tittar tillbaka på det. Det låter ju som att jag är ensammast i världen och så är det ju inte - har många bra och fina vänner här MEN har svårt att ta mig in i nya grupper! Och nu känns det ju så himla viktigt eftersom jag har Tora - jag vill ju så gärna att hon ska ha Svenska vänner och ta till sig traditioner på ett annat sätt än vad jag som mamma kan ge henne! Och tjejerna i Svenska gruppen är jättetrevliga och tillmötesgående - på lekgruppen går det jättebra så festen var nog lite 'fel' forum att vara ensam 'nykomling' i en stor grupp kvinnor som redan känner varann!

Framtiden ser hur som helst positiv ut - 7 veckor till avresa och jag längtar så jag håller på att avlida!

Tora börjar även på Babysim på söndag, ska bli sjukt kul för hon ÄLSKAR att bada!
Och på Tisdag börjar baby reading på bibblan igen och det ser vi som vanligt fram emot!

Nu tar vi nya tag - blir positiva och ser FRAM EMOT vad komma skall! Kram på er!